Nu har det blivit alldeles ogörligt att svara alla på Gästboken personligen, så jag måste nöja mig med ett stort TACK för alla glada (och arga) tillrop.
För jag läser alla inlägg. Och jag är helt förbluffad av alltsammans som står där och allt som görs. Helt förbluffad.
Visst måste svenska lagen ändras.
Sedan mycket, mycket länge jämställs sambos med gifta i många amerikanska delstater. På lite olika villkor; antal år man bott ihop, att man har gemensam ekonomi, att folk kan intyga att man levt som gifta.
Så ska det se ut. Så kartan och terrängen stämmer överens. (Visste ni förresten, att det finns en enda situation, när kartan gäller över terrängen? Det är när landskapet är helt sönderbombat i krig. Aldrig annars. Och Sverige var inte sönderbombat sist jag tittade ut genom fönstret här hemma)
Så måste jag tacka de tre musketörerna i Drammen med omnejd. Först trodde jag de var galna. Sedan trodde jag på dem. Om än ordet anständighet verkar ha ramlat ur svenska språket, så lever det i alla fall på västra sidan om våra vackra fjäll.
Det finns alltså hopp.
Om allt. Alltid.
Tack allesammans, och vi hörs
Eva, Stockholm
